Debatt


Alexander Chamberland
  • James Murdoch, son till mediemogulen Rupert och chef för pappas bolag StarTV, idkar umgänge med Ding Guangen, chef för kinesiska centralkommitténs pro
Fria.Nu

Public service-tidning behövs

I jakten på profit drar sig inte media för att fjäska för vem det vara månde. Att kritisera konsumtionssamhället vore att såga av den gren man sitter på, skriver Alexander Chamberland.

Massmedierna har i hög grad makten över människors tankar. I Sverige ägs massmedierna nästan uteslutande av tre storföretag: Schibsted, stenbecksfärens MTG och framförallt Bonniers (äger bland annat DN, Expressen, GT, Sydsvenskan, filmbolaget SF, Albert Bonniers förlag, Veckorevyn, Dagens Industri, Stock-holm City, Mix Megapol, TV 4 och Sveriges största mediegranskande tidning: Resumé).

Det är vinstintressena som styr dessa mediekoncerner och inte viljan att granska makthavare och bistå medborgare med kvalitativ samhällsinformation.

Sedan 70-talet har lönsamhetskravet ökat från 10 procent till 30 procent. Samtidigt har medierna också gjort sig beroende av storföre-tagens reklampengar för att finansiera sin verksamhet. Bonnierägda DN får 70 procent av sin verksamhet finansierad genom reklam.

Det är inte bara det faktum att över 80 procent av Sveriges tidningar är borgerliga som gör att opinionsbildningen i medierna systematiskt är marknadsliberal. Än viktigare är kanske det faktum att de stora medieföretagen vill ha en politik som gynnar dem. Att släppa fram en grundläggande kritik mot konsumtionssamhället vore som att såga av sin egen gren.

Mediekoncernernas intresse av att göra maximal vinst har utvecklats till en politisk agenda som är en kopia av den nyliberala 'enda vägens politik' som dominerat vårt samhälle sedan 80-talet. I sina försök att vara objektiva anpassar sig journalisterna enbart efter det som anses vara normen i tidningar och tv.

Globalt sett har vi även kunnat se hur mediekoncernernas jakt efter vinst slagit över till fjäsk för diktaturer. Kina är ett land med en miljard medborgare och därmed en väldigt attraktiv marknad för de transnationella mediekoncernerna. När mediekoncernen Disney gjorde filmen Kundun, som starkt kritiserade Kinas ockupation av Tibet, stängdes de av från Kinas marknad i två år. Sedan dess har kritiken mot Kina i Disneys medier lyst med sin frånvaro. Mediemogulen Rupert Murdoch sägs dessutom vara en av de flitigaste middagsgästerna hos de kinesiska makthavarna.

Precis som fallet är hos många andra transnationella storföretag prioriterar de stora globala mediekoncernerna kortsiktiga vinstintressen framför mänskliga rättigheter.

Den ultimata konsekvensen av mediekoncernernas vinstjakt ser vi dock i den undermåliga journalistiken. Ytliga reportage premieras, då man enkelt kan skapa rubriker som fångar folks intressen, samtidigt som man slipper ägna sig åt tidskrävande grävande journalistik. Djupare analyser om svältkatastrofer eller andra strukturella problem tas helt enkelt inte upp.

Det som ger mest profit är det som tar minst tid att producera och säljs till flest. Mediernas samhällsuppgift i en demokrati är i dagsläget försumbar.

Situationen i det svenska medielandskapet är demokratiskt ohållbar. Sverige är ett av de få länder som saknar en lag som begränsar ägarkoncentrationen i media och det är hög tid att vårt land skaffar det!

Det behövs även en höjning och omfördelning av presstödet så att mer går till småtidningar och internettidningar, samt införandet av en public service-tidning på riksnivå, vilket skulle innebära att åtminstone en stor tidning inte styrs av vinstintressen eller är beroende av reklampengar.

En medial bredd, med en mångfald av politiska och kulturella inriktningar är nödvändig i en välfungerande demokrati. Mediernas marknadsfundamentalistiska mentalitet utgör det förmodligen allra största hotet mot vår demokrati.

För att en förändring ska bli möjlig krävs en radikal utomparlamentarisk rörelse för en medial mångfald, samt modiga politiker som vågar sätta sig emot mediemakten och inse att de faktiskt arbetar i allmänhetens och inte massmediernas tjänst.

Maktkoncentrationen inom medierna måste brytas snarast möjligt och medierna måste återigen börja prioritera samhällsgranskning framför vinstintressen. Vill vi förhindra uppkomsten av en marknadens diktatur måste vi arbeta snabbt. Det är bråttom, men inte för sent.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Stoppa privatiseringskraven

Den 14-15 april håller Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken sitt vårmöte i Washington D.C. En av frågorna som kommer att diskuteras är de krav som Världsbanken och IMF ställer på fattiga länder för att de ska få lån och skuldlättnader. Krav som väckt protester från solidaritetsorganisationer världen över, skriver Alexander Chamberland.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

© 2024 Stockholms Fria